Hoppa till innehåll

Snuset under 1900-talet

Kring sekelskiftet 1900 har snuset befäst sin ställning som det vanligaste njutningsmedlet för arbetarklassens män, vid sidan om brännvinet. Snuset är mycket populärt och efterfrågan stiger ständigt under 1900-talets början.

Många snusfabrikanter tror nog att lyckan ska vara för alltid. Men när första världskriget bryter ut 1914 är Sverige i kris både ekonomiskt och militärt. Som ett sätt att få in pengar till statskassan grundas året efter Svenska Tobaksmonopolet. Monopolets första uppgift blir att lösa in ca 65 konkurrerande företag med sammanlagt 103 olika snusmärken.

Första världskriget får en stor inverkan på snuskonsumtionen. Råvarubristen är påtaglig på grund av importproblem. Till sist är bristen så stor att man är tvungen att införa ransonering. Efter kriget är efterfrågan på alla slags tobaksprodukter mycket stor. Kombinerat med att det nu är lättare att få tag på råvaran blir resultatet att den svenska snuskonsumtionen 1919 når sin absoluta höjdpunkt. Detta år konsumeras ca 7000 ton snus.

Under mellankrigstiden och framför allt under andra världskriget blir cigaretterna en tydlig konkurrent till snuset. Cigaretten är en symbol för frihet, jämställdhet och moderna tider. Den är ett ständigt attribut för tidens hjältar och hjältinnor. Efter andra världskrigets slut fortsätter nedgången för snuset och i början av 60-talet når konsumtionen så låga nivåer att man inom monopolet börjar tala om att lägga ner snustillverkningen. Snustraditionen befinner sig vid mitten av detta årtionde vid ett vägskäl.

I slutet av decenniet överger Svenska Tobaks AB (f d Tobaksmonopolet) den traditionella ovala pappdosan till förmån för den nu så klassiska runda dosan med lock av metall. Den nya förpackningen går snabbare att tillverka samt förenklar transport och distribution. Samtidigt bevaras snusets färskhet längre.

Lanseringen av den nya dosan föregås av en omfattande amerikansk vetenskaplig rapport om cigaretternas skadeverkningar. Rapporten får stor internationell uppmärksamhet när den kommer ut 1964 och leder till att cigarettrökningen börjar ifrågasättas - inte minst i Sverige.

1973 introduceras portionsförpackat snus och lanseringen blir en stor nyhet i media. Under 1970-talet minskar konsumtionen av cigaretter samtidigt som det moderna portionssnuset ökar i popularitet.

Snuset börjar nu också lyda under livsmedelslagstiftningen. Det ställs höga hygieniska krav på tillverkning och slutprodukt. Samtidigt växer opinionen mot rökning. 1976 inför Socialstyrelsen varningstexter på cigarettpaketen och punktbeskattningen på cigaretter ökar kraftigt. Sammantaget förändrar detta svenskarnas relation till tobak i allmänhet och till snuset i synnerhet.

1991 ansöker Sverige om medlemskap i den Europeiska Gemenskapen (EG) och vid förhandlingarna blir det tydligt att snuset är i fara. Makthavarna i Bryssel är kallsinniga inför den svenska snustraditionen och anser att förbudet av orala tobaksprodukter såsom snus även ska gälla i Sverige.

Vid folkomröstningen växer de folkliga protesterna. Ett välkänt slagord från tiden är ”EG? Inte utan min prilla!”. Ja-sidan segrar och den svenska marknaden blir undantaget förbudet, vilket kan ha varit en förutsättning för att svenskarna skulle acceptera ett medlemskap i EG, nuvarande Europeiska Unionen (EU).