Hoppa till innehåll

snusets ursprung

1492 - Columbus landstiger i den nya världen kring det nuvarande Bahamas. En händelse som resulterar i att en ny kontinent upptäcks. Nya varor, grödor och vanor skulle förändra Europa för evigt.

I den nya världen möts besättningen av en ursprungsbefolkning som överlämnar gåvor, bland annat ”några torra blad som de betraktar som mycket värdefulla” skriver Columbus i sin dagbok. Sjömännen ser hur indianerna rullar in de torra bladen i ett majsblad, tänder eld på rullen och suger i sig röken. Rullen kallas tobago. Med portugiser och spanjorer förs tobaksplantan över Atlanten till sjömännens respektive hemländer.

Jean Nicot, Frankrikes ambassadör i Lissabon under senare delen av 1500-talet, skulle komma att betyda mycket för tobakens spridning. Efter honom har plantan också fått sitt latinska namn (Nicotiana). Det sägs att den franska drottningen Catharina de Medici led av svår migrän och på inrådan av Jean Nicot prövar hon luktsnus - fint malda torkade tobaksblad. Drottningens migrän försvinner och luktsnuset blir på grund av detta populärt vid hovet.

Tobaksbruket sprider sig snabbt genom Europa och når Sveriges gränser i slutet av 1500-talet. Den tidigaste noteringen är från 1601. Då antecknar tullen i Stockholm att tobak och pipor förs in i landet.

Under 1700-talet är det mycket populärt i adelskretsar att snusa. Snuset har dock inte den form vi idag förknippar med snus. Det är ett torrt, finmalet och aromatiskt tobakspulver som dras in i näsan – även kallat luktsnus. Luktsnuset är en lyxprodukt och dyrt att tillverka. Därför finns brukarna av luktsnus, som är både män och kvinnor, främst inom överklassen. Bruket av snus påverkar modet och helst ska man äga en snusdosa till varje dräkt. Ägarens karaktär, status och position i samhället förstärks med hjälp av dosans form och material. Den är en social markör och är en vanlig gåva för att uttrycka tacksamhet, kärlek eller uppskattad vänskap. Inom överklassen är det lika viktigt hur man snusar som hur man fäktar eller dansar.

Under 1700-talet finns det tillverkare av luktsnus på åtskilliga platser i landet, bland annat i Göteborg, Eskilstuna och Norrköping. I slutet av 1700-talet tillverkas i Sverige 58,4 ton luktsnus.

Franska revolutionen 1789 ändrar allt. Händelsen blir början till slutet för det ståndssamhälle som ansågs vara ett uttryck för en universell naturlag. Bruket av luktsnus får därmed ett abrupt slut - att ta upp en luktsnusdosa i fel kretsar kan få ödesdigra konsekvenser. Tobaksvalet blir ett politiskt ställningstagande.