Hoppa till innehåll

Ryssland och tobaken

Idag riktar vi blicken österut och dyker ner i tobakens historia i Ryssland!


Vera: I Europa uppstod ju tobaksbruket efter att Columbus fört med sig grödor som tobak, potatis, tomat, kaffe och kakao från Sydamerika och Frankrikes drottning Katarina av Medici blivit förtjust i luktsnus. Hur och när nådde tobaken Ryssland?

Katarina: Det skedde under tsar Ivan den förskräckliges tid, det vill säga vid 1500-talets mitt. Då var det bland annat brittiska köpmän och kringresande kosacker som förde med sig tobaken till Ryssland och bruket av både rök- luktsnus spred sig. Därefter har inställningen till tobaksprodukterna varierat: den stora branden i Moskva 1634, som förstörde 5000 gårdar, ansågs ha uppstått på grund av rökning – varpå tsar Mikael I av Ryssland, den förste regenten från ätten Romanov, införde en rad förbud mot tobak. En rökare som togs på bar gärning kunde bestraffas med 60 spöslag mot hälarna och vid upprepade överträdelser kunde man få näsan avskuren. Peter den store legaliserade åter tobaken mot slutet av seklet – och utfärdade en ukas om att all ny bebyggelse skulle uppföras i sten, av brandsäkerhetsskäl. Katarina den stora, en hängiven luktsnusare, uppmuntrade tobaksproduktionen och under 1700-talet satte den inhemska industrin igång i Sankt Petersburg.


Vera: Vad snusar man idag i Ryssland?

Katarina: Snus är ingen jättehit i Ryssland idag även om det händer att folk drar fram en flaska luktsnus på fest. Under 1800-talet trängde pipan, cigarren och senare papyrosserna ut luktsnuset och med Första och Andra världskriget ökade rökningen enormt. Modernt munsnus har bitvis marknadsförts gentemot storrökare som ett sätt att sluta röka men aldrig slagit särskilt stort. Myndigheterna har också gjort ansatser att begränsa snusförsäljningen, även om det går att få tag på i de flesta större städerna i landet, ofta med enormt hög nikotinhalt. Ibland snubblar man också över en släkting till snuset: naswar eller nasvaj, tobaksblad som kan blandas med till exempel sesamolja, kardemumma, mynta eller torkad lime och läggs innanför läppen. Det importeras främst från grannländerna Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Vera: Vad är det vi har på oss?

Katarina: ett slags ryska folkdräkter som min mamma har sytt till mig, jag är ju halvryss. Klänningen kallas sarafan och huvudbonaden kokosjnik!

Katarina Museiassistent