Hoppa till innehåll

Tonkatsu

Förra veckan var jag och praktikanten Anna på seminarium, vi var utan tvekan det minsta muséet på plats. Vi fick testa på att simma lite i den stora dammen.

Temat var japanska och kinesiska föremål i samlingarna, så jag pratade bland annat om våra japanska Tonkatsu tobaksburkar. Vi har mest pipor, tändsticksetiketter och två så kallade Tonkatsu tobaksburkar, precis, som maträtten. De utmärker sig med sina uttrycksfulla ansikten. Titta bara på bilden, så förstår ni vad jag menar.

Tonkatsu-tobaksburk-Japan-Snus-och-Tändsticksmuseum

Vi har också en exakt likadan som den man kan se hos Science Museum Group på deras hemsida. Länk här. Tydligen är den daterad av dem till 1880-1929. Det skulle vara väldigt roligt om våra också hade några år på nacken. Jag efterlyser en större budget till år 2020 så jag kan förkovra mig i efterforskningar, tack!

Evelina Samlingsförvaltare

Bortglömda hörn

Hej! Vilken fantastisk fredag vi har! Stockholms första riktiga snötäcke ligger på marken och jag har jobbat med en liten utställningsdel i museets källare idag. Jag fick i uppgift under min praktik att bland annat fixa ett bortglömt område nere i fabriken. Mitt fokus har varit dofter och smaker som samtidigt ska komplettera doftorgeln som finns näst intill min utställningsdel. Idag kom min beställning på rekvisita i from av färgglada växter och frukter, det betyder också att jag är snart klar! Det ska bli så roligt att få visa upp den klara utställningen för er! Trevlig helg på er!

Anna von Plato Praktikant/gästbloggare

Tändstickskonst

Jag sitter och nyregistrerar föremål, alltså väljer ut saker som vi ska ta upp i vår samling.

Vi har ovärderliga kulturskatter i våra samlingar. Saker som gör mig rörd och hänförd. Ni vet, sådana där föremål som man håller i sina händer och lamslås av historiens fulla kraft. Alla år som gått, alla livsöden, alla känslor och tankar om stort och smått.

Fiol-Tändstickor-Snus-och-Tändsticksmuseum

Men om folkkonst-alster som denna tändsticksfiol skrivs inte många epos och inte heller fälls många superlativ. En av mina kollegor ryser lite varje gång man nämner bordet gjort av tändstickor. En annan drar på munnen så fort man nämner ”tändstickskonsten”. Inte många har några snälla ord till övers om ett stackars golvur med fanér av lackade tändstickor. Jag antar att den folkliga traditionen att skapa konst och bruksföremål av tändstickor inte ligger rätt i tiden. Det är lite skämmigt nästan. Hade de inget bättre för sig?

Men tänk på den tiden någon lagt ner på att foga och limma ihop alla dessa pyttesmå tändstickor. Är det inte lite ballt ändå? Lite vingslag?

Fiol-tändstickor-Snus-och-Tändsticksmuseum

Evelina Samlingsförvaltare