Hoppa till innehåll

Intervju med Jönköpings Tändsticksmuseum

Vi har varit i kontakt med Tändsticksmuseet i Jönköping och ställt ett par frågor om deras historia och tändstickor! Museet huserar på Tändsticksgränd 27 i Jönköping, och har bedrivit verksamhet där sedan 1848. På museet möter man maskinerna och människorna som byggde upp tändsticks­industrin och utvecklade den till att bli världsledande.

Vilka är de vanligaste frågorna ni får på museet?

  • Hur många tändsticksfabriker har det funnits i Sverige?
    Det har funnits 155 tändsticksfabriker och cirka 15 fabriker som bara tillverkade askar och etiketter.
  • Var producerar man tändstickor idag?
    I Vetlanda och Tidaholm.

Vi är intresserade att få veta lite mer om Jönköpings Tändsticksfabrik. Vad är historien bakom den? Hur många jobbade vid fabriken då den var som störst?

År 1845 startade bröderna Johan och Carl Lundström tändstickstillverkning i Jönköping. Den första tillverkningen var fosfortändstickor, först 1853 började säkerhetständstickor att tillverkas efter en uppfinning av kemisten Gustav Erik Pasch.

Johan Lundström, som var kemist, tog upp och förbättrade Gustaf Erik Paschs patent. 1855 ställde bröderna Lundström ut sin säkerhetständsticka på världsutställningen i Paris och fick stor framgång. De vann diplom och medaljer och namnet Jönköping börjar spridas över världen.

Många barn arbetade på fabriken och utförde samma arbetsuppgifter som de vuxna, med bara en tredjedel i lön. Alla processer i tändstickstillverkningen skedde för hand, men snart uppfanns maskiner som skötte de olika momenten.

År 1892 uppfann ingenjören och uppfinnaren Alexander Lagerman en komplettmaskin som ersatte fem andra maskiner i tillverkningen av tändstickor. Denna effektiviseringen ledde till att fabriken gick med stora vinster och bostäder till de anställda byggdes. På detta sätt får arbetarna det bättre och knyts hårdare till fabriken. Ungefär 2 000 personer arbetade på tändsticksfabriken när den var som störst. Det var ungefär en tredjedel av Jönköpings befolkning som vid den tiden uppgick till runt 6 000 personer

Tändstickstillverkningen upphörde på 1970-talet i Jönköping men det finns än idag många spår av tillverkningen. Inte minst i det gamla Tändsticksområdet med den första fabriksbyggnaden i trä där Tändsticksmuseet idag finns.

Finns det något om tändstickor som besökare brukar förvånas över, när ni berättar om det?

Att det finns så mycket att berätta om. Tändstickan ses ofta som en lite obetydlig vardagsvara men när man tittar närmare på den finns det så mycket kopplat till den.

Att arbetarna kunde bli så sjuka när de arbetade med den första tillverkningen av fosfortändstickorna.

Vi ser jättemycket fram emot att besöka er så småningom men i väntan på det skulle vore det roligt om ni ville fotografera ett par av personalens favoritföremål ur samlingarna och kort nämna något om dem!

En kombinerat ställ för tändsticksaskar, cigarrer och cigaretter samt askkopp. Utfört som en miniatyr av Jönköpings stadsvapen, en stadsport.

Lönedosa med nummer. Lönen utbetalades i dosorna, men användes av arbetarna även som snusdosa. Därför borrade fabriken hål i dosorna så att snuset skulle ramla ut. Varje arbetare fick lönen i sin egen dosa. När någon slutade fick en nyanställd överta numret. Användes tills 1940-talet.


Stort tack till Tändsticksmuseum för intervjun!

Vera Museiassistent

Ett par snabba frågor till personalen

FYRA SNABBA FRÅGOR TILL VERA

Vera! Nu har ju du jobbat på museet sedan i maj.
Vilken är den märkligaste fråga du har fått av en besökare hittills?
Oj! Svårt... Det kommer in massor av människor varje dag med en massvis av intressanta frågor. Några aningen knäppare än andra! Men alltid roliga och spännande. Den märkligaste frågan jag fått, och faktiskt ofta får, är om snus är medicin. Även om Katarina av Medici använde det som "medicin" mot sin migrän och att det sågs som en form av universalmedicin under 1500-talet, så klassas det ju såklart inte som det idag!

Vilket är ditt favoritrum att visa när du guidar?
1800-talsrummet! Utan att blinka! I ett tidigare blogginlägg har jag nämnt min kanske något maniska besatthet av dosor. Att föregångaren till våran nu tråkiga plastdosa, var grann och individuell! Dosan skulle säga något! Och man la stor vikt och tid vid den. Dosor formade som hundar och biblar. Dosor av mässing och dosor med kombinationslås. You name it! Vårt 1800-talsrum är fyllt med unika och roliga dosor. Dem älskar jag att visa. Och jag har uppfattningen att folk även älskar att se dem.

Berätta något du lärt dig om tändstickor som du inte kände till innan!
Att solstickspojken är inspirerad av Tummelisa! Einar Nerman, konstnären bakom Solstickan, använde en illustration han tidigare gjort av Tummelisa och som hans son Tom hade stått modell för. Så blev Tom och Tummelisa till solstickspojken!
Dessutom att få inblick i det gedigna arbete som Solstickan och Stiftelsen Solstickan utfört och fortfarande utför. Att solstickan i sin grund var och är ett projekt som bygger på välgörenhet och goda insatser i samhället - stora som små. Det inspirerar mig.

Vilken av alla doftaromer vi har på museet och som används för att smaksätta livsmedel, däribland tobak, gillar du bäst?
Kaffe! Vanilj! Rom! Whiskey! Ah! Jag kan inte bestämma mig. Jag älskar dofter, och att få möjligheten att kombinera dem är så roligt. Men om jag måste välja en... kardemumma. Kardemumma funkar till allt.


FYRA SNABBA FRÅGOR TILL KATARINA


Katarina, du började på museet i mars 2021. Hur och varför hittade du hit?
Jag har jobbat som journalist och översättare det senaste året och var lite trött på allt ensamarbete hemma vid datorn. En kompis fick syn på en annons som guide och provningsledare på detta mysiga museum och tipsade mig direkt. Jag skickade in min ansökan samma kväll och blev kallad på intervju innan frukostteet var färdigt morgonen efter!

Vilket är ditt favoritföremål på museet?
Det är omöjligt att välja bara ett! Jag gillar våra Toby Jugs – porslinskannor i form av jovialiska suputer av god rondör med snuset i högsta hugg. Men också ett antal dosor ur samlingarna: de sirliga dosorna i rokokostil med voluter och rocailler, de gustavianska dosorna med kungaporträtt, snusdosorna i form av ägarens favorithund och så dosorna vars utformning skvallrar om vad ägaren arbetar med – prästens bibelformade dosa, skomakarens i form av en sko, snickarens i form av en hyvel.

Vem, av alla de historiska personer som berörs här, är din favorit och varför?
Den dosa Axel von Fersen gav till sin syster finns på museet, och hans liv är ju onekligen rafflande: greve, riksmarskalk, diplomat och drottning Marie Antoinettes gunstling. Inblandningen i att rädda den franska kungafamiljen, deltagandet i det amerikanska frihetskriget och så slutligen lynchningen av honom själv i Gamla stan.

Om du får vara i ett rum på museet vilket och varför?
Den soliga verandan där vi odlar mor Alidas tobaksfrön!

Katarina Museiassistent

Vår på Snus- och Tändsticksmuseum!

Vår på Snus- ochTändsticksmuseum

En ruggig novemberkväll 2020 dök en ovanligt trevlig jobbannons upp: Snus- och Tändsticksmuseum på Skansen sökte nya provningsguider. Som hittat! Det tog ett tag innan museet så smått kunde börja tänka på att öppna upp igen, men i takt med att våren gjorde intåg blev turerna till det tjusiga huset strax innanför entrégrindarna fler. Och i väntan på att få välkomna våra besökare har vi påtat i tobaksodlingarna och samlat på oss en god dos historia och kuriosa. Visste ni till exempel att det var den franska drottningen Katarina av Medici som på 1560-talet gjorde luktsnuset till en trend i hela Europa? Och kände ni till att 1800-talets snusdosor gärna var hundformade och i trä?
Välkomna tillbaka till bloggen från Sveriges kanske mysigaste museum!

Katarina Museiassistent

Solstickan - ny utställning

Färgprover Snus- och TändsticksmuseumSå var vi här igen! Vi börjar närma oss öppning av en ny utställning. Denna gång sätter vi ljus på ett av Sveriges mest kända logotype och varumärke - Solstickan. Men innan vi slår upp portarna så är det mycket som ska beslutas i sista stund. Vilken färg ska vi ha på konsollerna, fungerar den nya färgen på mattan, var ska utställningsboxarna sitta osv. Inför varje ny öppning är det oerhört intensivt och man undrar om man kommer att klara det. Och på något konstigt sätt gör man det!

Elaine Edholm Museichef

Tändstickskonst

Jag sitter och nyregistrerar föremål, alltså väljer ut saker som vi ska ta upp i vår samling.

Vi har ovärderliga kulturskatter i våra samlingar. Saker som gör mig rörd och hänförd. Ni vet, sådana där föremål som man håller i sina händer och lamslås av historiens fulla kraft. Alla år som gått, alla livsöden, alla känslor och tankar om stort och smått.

Fiol-Tändstickor-Snus-och-Tändsticksmuseum

Men om folkkonst-alster som denna tändsticksfiol skrivs inte många epos och inte heller fälls många superlativ. En av mina kollegor ryser lite varje gång man nämner bordet gjort av tändstickor. En annan drar på munnen så fort man nämner ”tändstickskonsten”. Inte många har några snälla ord till övers om ett stackars golvur med fanér av lackade tändstickor. Jag antar att den folkliga traditionen att skapa konst och bruksföremål av tändstickor inte ligger rätt i tiden. Det är lite skämmigt nästan. Hade de inget bättre för sig?

Men tänk på den tiden någon lagt ner på att foga och limma ihop alla dessa pyttesmå tändstickor. Är det inte lite ballt ändå? Lite vingslag?

Fiol-tändstickor-Snus-och-Tändsticksmuseum

Evelina Samlingsförvaltare