Hoppa till innehåll

Ryssland och tobaken

Idag riktar vi blicken österut och dyker ner i tobakens historia i Ryssland!


Vera: I Europa uppstod ju tobaksbruket efter att Columbus fört med sig grödor som tobak, potatis, tomat, kaffe och kakao från Sydamerika och Frankrikes drottning Katarina av Medici blivit förtjust i luktsnus. Hur och när nådde tobaken Ryssland?

Katarina: Det skedde under tsar Ivan den förskräckliges tid, det vill säga vid 1500-talets mitt. Då var det bland annat brittiska köpmän och kringresande kosacker som förde med sig tobaken till Ryssland och bruket av både rök- luktsnus spred sig. Därefter har inställningen till tobaksprodukterna varierat: den stora branden i Moskva 1634, som förstörde 5000 gårdar, ansågs ha uppstått på grund av rökning – varpå tsar Mikael I av Ryssland, den förste regenten från ätten Romanov, införde en rad förbud mot tobak. En rökare som togs på bar gärning kunde bestraffas med 60 spöslag mot hälarna och vid upprepade överträdelser kunde man få näsan avskuren. Peter den store legaliserade åter tobaken mot slutet av seklet – och utfärdade en ukas om att all ny bebyggelse skulle uppföras i sten, av brandsäkerhetsskäl. Katarina den stora, en hängiven luktsnusare, uppmuntrade tobaksproduktionen och under 1700-talet satte den inhemska industrin igång i Sankt Petersburg.


Vera: Vad snusar man idag i Ryssland?

Katarina: Snus är ingen jättehit i Ryssland idag även om det händer att folk drar fram en flaska luktsnus på fest. Under 1800-talet trängde pipan, cigarren och senare papyrosserna ut luktsnuset och med Första och Andra världskriget ökade rökningen enormt. Modernt munsnus har bitvis marknadsförts gentemot storrökare som ett sätt att sluta röka men aldrig slagit särskilt stort. Myndigheterna har också gjort ansatser att begränsa snusförsäljningen, även om det går att få tag på i de flesta större städerna i landet, ofta med enormt hög nikotinhalt. Ibland snubblar man också över en släkting till snuset: naswar eller nasvaj, tobaksblad som kan blandas med till exempel sesamolja, kardemumma, mynta eller torkad lime och läggs innanför läppen. Det importeras främst från grannländerna Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Vera: Vad är det vi har på oss?

Katarina: ett slags ryska folkdräkter som min mamma har sytt till mig, jag är ju halvryss. Klänningen kallas sarafan och huvudbonaden kokosjnik!

Katarina Museiassistent

Ett par snabba frågor till personalen

FYRA SNABBA FRÅGOR TILL VERA

Vera! Nu har ju du jobbat på museet sedan i maj.
Vilken är den märkligaste fråga du har fått av en besökare hittills?
Oj! Svårt... Det kommer in massor av människor varje dag med en massvis av intressanta frågor. Några aningen knäppare än andra! Men alltid roliga och spännande. Den märkligaste frågan jag fått, och faktiskt ofta får, är om snus är medicin. Även om Katarina av Medici använde det som "medicin" mot sin migrän och att det sågs som en form av universalmedicin under 1500-talet, så klassas det ju såklart inte som det idag!

Vilket är ditt favoritrum att visa när du guidar?
1800-talsrummet! Utan att blinka! I ett tidigare blogginlägg har jag nämnt min kanske något maniska besatthet av dosor. Att föregångaren till våran nu tråkiga plastdosa, var grann och individuell! Dosan skulle säga något! Och man la stor vikt och tid vid den. Dosor formade som hundar och biblar. Dosor av mässing och dosor med kombinationslås. You name it! Vårt 1800-talsrum är fyllt med unika och roliga dosor. Dem älskar jag att visa. Och jag har uppfattningen att folk även älskar att se dem.

Berätta något du lärt dig om tändstickor som du inte kände till innan!
Att solstickspojken är inspirerad av Tummelisa! Einar Nerman, konstnären bakom Solstickan, använde en illustration han tidigare gjort av Tummelisa och som hans son Tom hade stått modell för. Så blev Tom och Tummelisa till solstickspojken!
Dessutom att få inblick i det gedigna arbete som Solstickan och Stiftelsen Solstickan utfört och fortfarande utför. Att solstickan i sin grund var och är ett projekt som bygger på välgörenhet och goda insatser i samhället - stora som små. Det inspirerar mig.

Vilken av alla doftaromer vi har på museet och som används för att smaksätta livsmedel, däribland tobak, gillar du bäst?
Kaffe! Vanilj! Rom! Whiskey! Ah! Jag kan inte bestämma mig. Jag älskar dofter, och att få möjligheten att kombinera dem är så roligt. Men om jag måste välja en... kardemumma. Kardemumma funkar till allt.


FYRA SNABBA FRÅGOR TILL KATARINA


Katarina, du började på museet i mars 2021. Hur och varför hittade du hit?
Jag har jobbat som journalist och översättare det senaste året och var lite trött på allt ensamarbete hemma vid datorn. En kompis fick syn på en annons som guide och provningsledare på detta mysiga museum och tipsade mig direkt. Jag skickade in min ansökan samma kväll och blev kallad på intervju innan frukostteet var färdigt morgonen efter!

Vilket är ditt favoritföremål på museet?
Det är omöjligt att välja bara ett! Jag gillar våra Toby Jugs – porslinskannor i form av jovialiska suputer av god rondör med snuset i högsta hugg. Men också ett antal dosor ur samlingarna: de sirliga dosorna i rokokostil med voluter och rocailler, de gustavianska dosorna med kungaporträtt, snusdosorna i form av ägarens favorithund och så dosorna vars utformning skvallrar om vad ägaren arbetar med – prästens bibelformade dosa, skomakarens i form av en sko, snickarens i form av en hyvel.

Vem, av alla de historiska personer som berörs här, är din favorit och varför?
Den dosa Axel von Fersen gav till sin syster finns på museet, och hans liv är ju onekligen rafflande: greve, riksmarskalk, diplomat och drottning Marie Antoinettes gunstling. Inblandningen i att rädda den franska kungafamiljen, deltagandet i det amerikanska frihetskriget och så slutligen lynchningen av honom själv i Gamla stan.

Om du får vara i ett rum på museet vilket och varför?
Den soliga verandan där vi odlar mor Alidas tobaksfrön!

Katarina Museiassistent

En bubblande nyhet!

Att få komma på nya idéer och se dem bli verklighet är något speciellt! En grå vårdag på museet pratade vi om sommarens provningskoncept och hur vi längtade att få hålla i dem igen, eftersom det är något av det roligaste som finns! Frågan uppstår om vi kan utveckla våra provningar på något sätt? Är det något som saknas? Vilken sorts provning skulle vi själva vilja gå på? Där dyker idén om en kombinerad snus- och bubbelprovning upp! Att få para ihop snussorter med olika typer av mousserande drycker – kan det bli bättre?

Sagt och gjort! Konceptet byggdes upp och vi snusexperter kallade in en dryckesexpert för att få lära oss allt om mousserande vin – historia, stilar, produktion och aromer – liksom att prova oss fram till de ultimata kombinationerna med snus. Detta eftersom snus, med sina olika smaksättningar, han höja och lyfta olika drycker, något som vi märker i våra öl- och kaffeprovningar i kombination med snus. Testgrupper har bokats in för att testa så att bubbelprovningen håller även utanför pappret – och oj vad det känns lyckat redan efter en testgrupp! Snus- och bubbel är här för att stanna!


Boka din snus- och bubbelprovning redan idag!



Elin Museiassistent

Klä dig efter din dosa!

Jag har alltid älskat två saker – kläder och snus. 1700-talets ihopkoppling mellan snus och mode har därför fascinerat mig ända sedan jag fick höra historierna för första gången. Så när min chef Elaine frågade vilket föremål som är min favorit, visste jag direkt vart jag skulle. Dosorna.

Jag gick upp och ner för museitrapporna. In och ut ur rummen. Tittade nära, och långt ifrån. Det finns karduser, ädelstensprydda dosor, dosor formade som hundar och dosor med erotiska motiv. Det finns en dosa för allt och för alla. Min egna lilla dosa av plast började genast kännas fjuttig i fickan.

Under 1700-talet är det adeln som är snusarna i fokus. Luktsnuset var det som gällde och det fördes upp i näsan i formen av ett pulver gjort på mald tobak. Snusandet blir modeinriktat och det är inte ovanligt att överklassen syns med en ny dosa för varje ny dräkt. Dosan skulle dessutom ge uttryck för någonting. Ägarens karaktär, position och status i samhället förstärktes genom dosans form och material. Det var en social markör. Snuset var precis lika viktigt som dansen eller fäktningen.

Idag säger nog inte dosan supermycket. Den är ganska generisk faktiskt. Den är inte prydd med glitter och glamour. Inte heller har den formen av en mindre labradoodle. Men den gör jobbet. Och för mig är den ändå fin och viktig. Trots att jag nog hade gillat min bättre i diamanter!


Vera Museiassistent

Celebert besök på museet

Vilka är egentligen Snus- och Tändsticksmuseums besökare? Nu när vi har hållit öppet i en månad visar det sig att det är en blandad skara: samlare av tändsticksaskar, glada snusare, utländska besökare som vill lära sig mer om skandinaviska traditioner, personer som med nostalgi minns när stora delar av södra Sverige ännu var fulla av tobaksodlingar, en ung och stolt ättling till Johan Adolf Boman (Generalsnusets upphovsmakare) och en långväga familj från Aruba, till exempel!
Härom veckan fick vi dessutom ett par ovanligt stiliga herrar på visit: medlemmar i sällskapet Gustafs Skål, som intresserar sig för den gustavianska epoken och vid utvalda tillfällen klär och för sig därefter. Tur då att vi råkar ha greve Axel von Fersens privata snusdosa i samlingarna! Luktsnuset var en självklar del av Europas hovliv under 1700-talet och stiligt skulle det förvaras också, i utsirade dosor, inte sällan förgyllda och med kungaporträtt på.
Våra gustavianska gäster passade dessutom på att visa upp hur det gick till när man enligt konstens alla regler skulle bjuda någon på snus!

Katarina Museiassistent

Personalen tipsar: snusprovning på museet!

Är du en tobakskonnässör som vill vidga dina kunskaper? Är du nyfiken på historien bakom ett av Nordens stora kulturarv – snuset? Eller är du helt enkelt sugen på att testa något kul och nytt? Då har jag ett tips till dig – Snus- och Tändsticksmuseets egna provningar och workshops!

Just nu har vi två olika aktiviteter som vi håller i: Snus- och ölprovning samt Blanda ditt eget snus (då vi först provar de klassiska snussorterna och sedan blandar till vårt eget!) Min personliga favorit är snus- och ölprovningen - kanske för att jag helt ärligt inte är superduktig på att snusa löst, kanske för att öl och snus visat sig vara en otippat harmoniserad kombination. Vem vet! Kul är det i alla fall.

Provningen ger dig, med hjälp av historia och tradition, möjligheten att kombinera fyra olika ölstilar med fyra olika snussorter. Du får testa, smaka, dofta och gissa vad som passar med vad. Under blanda ditt eget snus, får du möjlighet att både prova våra mest historiska och anrika snussorter samt blanda ditt eget snus efter smak och tycke. Vem vet, kanske är du vår tids snuskung!

Ta med några polare, en familjemedlem eller kom bara du! Kika in under aktivitetsfliken för mer information och dra iväg ett mail till oss om det här låter som något för dig. Det finns tider i juli, augusti och september. Prova provning – det kommer att bli kul. Välkommen!

Vera Museiassistent
Gå till sida:1 (denna sida), 2, Nästa