För ett par veckor sedan gästades vi av det charmiga och kunniga gänget bakom Tobakskanalen: Björn och Gruvfrugan!
För er som inte redan är bekanta med dem kan vi varmt rekommendera ett (eller hundra!) besök på deras Youtubekanal liksom på deras webbsida. Här samsas odlingstips och recept för dig som gör sitt eget snus med historiska nedslag och annan kuriosa.

Senast Tobakskanalen förärade oss med ett besök blev det ett helt gäng filmer från våra snusdosesamlingar och vår plantage – det inlägget hittar ni här!
Denna gång var det vår nya utställning om den Ljunglöfska snusdynastin och 1800-talets historia med tekniska landvinningar, arbetarvillkor och tillblivelsen av Ettan Lös som lockade.

Gruvfrugan fick på rekordttid ihop hela två filmer från besöket, det tackar vi för!

Titta på Ljunglöfska dynastin 1 här!

Och tvåan här!

Nyfiken på att se utställningen med egna ögon? Välkommen in till oss på museet, önskar vi såväl nya som gamla besökare!

En mulen höstdag fick Snus- och Tändsticksmuseum ett mycket soligt besök av Björn och Leia, också kända som Bloggar-Björn och Gruvfrugan tillika hjärnorna bakom Tobakskanalen! På sin blogg, Instagram och Youtubekanal delar de med sig av odlingstips, recept och bilder från sin egen plantage och snusproduktion.

Med sig hade de, förutom stiliga gåvor i form av sitt eget merch och Grufstugans hemkörda snus, också kamerautrustning och ett gäng frågor – som nu har resulterat i två faktaspäckade filmer inifrån museets vrår. Vi tar en titt!

I del I får ni följa med in på Gubbhyllan och raka vägen ner i källaren med våra snusförpackningsmaskiner, doftorgeln, journalfilmen om odlaren Mor Alida och så en kopia av butiken Dalkullan. Varför heter Ettan just Ettan, och varifrån kommer namnet General? Hur gick det för de snusande svenskarna som emigrerade till USA och varför kunde en fabrikör i Stockholm få 30 renar som betalning för sitt snus? Svaren hittar ni här:

I del II tittar vi på dosor från 17- och 1800-talen, diskuterar det statliga tobaksmonopolet och portionssnusets tillkomst och så gör vi ett stopp i museiplantagen innan de sista bladen skördas för i år. Hur långt norrut går det att odla tobak, varför började drottning Katarina av Medici egentligen snusa och varför heter det pris och prilla? Det pratar vi om i avsnitt två:

Stort tack till Tobakskanalen för både besök och kul filmmaterial!
Varmt välkomna på återbesök, eller kanske på en av våra egna snusprovningar!

Vad har jag lärt mig under min tid på Snus- och Tändsticksmuseum?

Jag började jobba på Snus- och Tändsticksmuseum i början av maj i år. Jag hade ingen aning om vad jag skulle vänta mig. När jag sökte till museet ville jag mätta mitt behov av kulturhistoria. Jag var och är fortfarande juriststudent, så större delen av dagarna sitter jag försjunken i lagtext och paragrafer. Missförstå mig rätt - jag älskar det, men min passion för historia är törstande. Därför sökte jag hit. Jag gillar att det är ett litet museum, att man får kavla upp ärmarna och göra det som behövs precis just då. Det här nischade lilla sammanhanget har varit så spännande.

Nå. Då ska vi se. Vad har jag lärt mig?

Snuset
Jag har lät mig att Sverige har en otroligt rik tobakshistoria. Att snuset etablerades i Europa i formen av luktsnus genom den franska drottningen Katarina av Medici, som på inrådan av den franska ambassadören Jean Nicot använde luktsnus mot sin migrän. Och att det då, eftersom luktsnuset löste drottningens alla problem, etablerades som en universalmedicin runt om i de europeiska hoven. Att Sverige försökte bli självförsörjande på tobak under 1700-talet, och etablerade både fabriker och odlingar runt om i landet. Att tobak inte är alls svårt att odla. Att dosor har varit världens grej. Och att prillan är svensk och togs fram efter att personal på ålderdomshem i Göteborg tröttnat på att gubbarna inte längre kunde hantera baksnuset på ett redligt och städat sätt.

Tändstickorna

Att det finns hundratusentals tändsticksmotiv bevarade! Att de är både roliga, intressant och tidstypiska. Att det finns många motiv som det är viktigt att diskutera och som vi idag måste ifrågasätta. Att vi i Sverige har solstickan, något vi ska vara stolta över. Där en del av pengarna går till förmån för äldre och yngre. Att den vanligaste arbetaren i 1800-talets tändsticksfabriker var barn och kvinnor. För då kunde man betala mindre i lön. Att de fanns barn så unga som 10 år i fabrikerna, som jobbade 11 timmar om dagen. Att man innan den geniala uppfinningen säkerhetständstickan, var otroligt utsatt som arbetare i fabrikerna då stickorna var lättantändliga. Jag har lärt mig om Ivar Kreuger. Denna mystiska man som etablerade sig över hela världen. Ivar Kreuger, som vi vet så mycket om, men om jag hade kunnat, hade jag ställt 100-tals frågor till.

Och slutligen att jobba på museum.

Att få berätta en historia som sträcker sig långt bortom museets fyra väggar. Att man måste vårda, sköta om och värna om både byggnaden och berättelsen. Att på ett litet museum, med desto större berättelser, få både möjligheten att lära ut och bli lärd. Hur kul det är med möten. Att dagligen få möta snusfantaster, tändstickssamlare och andra nyfikna själar. Det är fint tycker jag.

Tack och lycka till

Jag vill skicka ett speciellt tack till Elaine, Elin, Katarina och Scott. Som har gjort den här sommaren till den bästa i mitt liv ;) Som alla är så otroligt kreativa, kunniga, passionerade och genuina. Som inte räds för kreativitet och att tänka bortom ramarna. Och som inom en liten verksamhet vågar vara modiga. Kunskapen som finns inom er är ovärderlig. Tack!

Jag vill även skicka ett stort välkommen och lycka till, till Emelie som nu ska ta över min tjänst. Det finns ingen bättre och mer givande arbetsplats!

Kom hit!

Slutligen för er som läser detta och ännu inte varit på museet – kom hit! Jag kan lova att det finns otroligt mycket spännande att upptäcka för den nyfikna.

Idag riktar vi blicken österut och dyker ner i tobakens historia i Ryssland!

Vera: I Europa uppstod ju tobaksbruket efter att Columbus fört med sig grödor som tobak, potatis, tomat, kaffe och kakao från Sydamerika och Frankrikes drottning Katarina av Medici blivit förtjust i luktsnus. Hur och när nådde tobaken Ryssland?

Katarina: Det skedde under tsar Ivan den förskräckliges tid, det vill säga vid 1500-talets mitt. Då var det bland annat brittiska köpmän och kringresande kosacker som förde med sig tobaken till Ryssland och bruket av både rök- luktsnus spred sig. Därefter har inställningen till tobaksprodukterna varierat: den stora branden i Moskva 1634, som förstörde 5000 gårdar, ansågs ha uppstått på grund av rökning – varpå tsar Mikael I av Ryssland, den förste regenten från ätten Romanov, införde en rad förbud mot tobak. En rökare som togs på bar gärning kunde bestraffas med 60 spöslag mot hälarna och vid upprepade överträdelser kunde man få näsan avskuren. Peter den store legaliserade åter tobaken mot slutet av seklet – och utfärdade en ukas om att all ny bebyggelse skulle uppföras i sten, av brandsäkerhetsskäl. Katarina den stora, en hängiven luktsnusare, uppmuntrade tobaksproduktionen och under 1700-talet satte den inhemska industrin igång i Sankt Petersburg.

Vera: Vad snusar man idag i Ryssland?

Katarina: Snus är ingen jättehit i Ryssland idag även om det händer att folk drar fram en flaska luktsnus på fest. Under 1800-talet trängde pipan, cigarren och senare papyrosserna ut luktsnuset och med Första och Andra världskriget ökade rökningen enormt. Modernt munsnus har bitvis marknadsförts gentemot storrökare som ett sätt att sluta röka men aldrig slagit särskilt stort. Myndigheterna har också gjort ansatser att begränsa snusförsäljningen, även om det går att få tag på i de flesta större städerna i landet, ofta med enormt hög nikotinhalt. Ibland snubblar man också över en släkting till snuset: naswar eller nasvaj, tobaksblad som kan blandas med till exempel sesamolja, kardemumma, mynta eller torkad lime och läggs innanför läppen. Det importeras främst från grannländerna Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Vera: Vad är det vi har på oss?

Katarina: ett slags ryska folkdräkter som min mamma har sytt till mig, jag är ju halvryss. Klänningen kallas sarafan och huvudbonaden kokosjnik!