För ett par veckor sedan gästades vi av det charmiga och kunniga gänget bakom Tobakskanalen: Björn och Gruvfrugan!
För er som inte redan är bekanta med dem kan vi varmt rekommendera ett (eller hundra!) besök på deras Youtubekanal liksom på deras webbsida. Här samsas odlingstips och recept för dig som gör sitt eget snus med historiska nedslag och annan kuriosa.

Senast Tobakskanalen förärade oss med ett besök blev det ett helt gäng filmer från våra snusdosesamlingar och vår plantage – det inlägget hittar ni här!
Denna gång var det vår nya utställning om den Ljunglöfska snusdynastin och 1800-talets historia med tekniska landvinningar, arbetarvillkor och tillblivelsen av Ettan Lös som lockade.

Gruvfrugan fick på rekordttid ihop hela två filmer från besöket, det tackar vi för!

Titta på Ljunglöfska dynastin 1 här!

Och tvåan här!

Nyfiken på att se utställningen med egna ögon? Välkommen in till oss på museet, önskar vi såväl nya som gamla besökare!

En mulen höstdag fick Snus- och Tändsticksmuseum ett mycket soligt besök av Björn och Leia, också kända som Bloggar-Björn och Gruvfrugan tillika hjärnorna bakom Tobakskanalen! På sin blogg, Instagram och Youtubekanal delar de med sig av odlingstips, recept och bilder från sin egen plantage och snusproduktion.

Med sig hade de, förutom stiliga gåvor i form av sitt eget merch och Grufstugans hemkörda snus, också kamerautrustning och ett gäng frågor – som nu har resulterat i två faktaspäckade filmer inifrån museets vrår. Vi tar en titt!

I del I får ni följa med in på Gubbhyllan och raka vägen ner i källaren med våra snusförpackningsmaskiner, doftorgeln, journalfilmen om odlaren Mor Alida och så en kopia av butiken Dalkullan. Varför heter Ettan just Ettan, och varifrån kommer namnet General? Hur gick det för de snusande svenskarna som emigrerade till USA och varför kunde en fabrikör i Stockholm få 30 renar som betalning för sitt snus? Svaren hittar ni här:

I del II tittar vi på dosor från 17- och 1800-talen, diskuterar det statliga tobaksmonopolet och portionssnusets tillkomst och så gör vi ett stopp i museiplantagen innan de sista bladen skördas för i år. Hur långt norrut går det att odla tobak, varför började drottning Katarina av Medici egentligen snusa och varför heter det pris och prilla? Det pratar vi om i avsnitt två:

Stort tack till Tobakskanalen för både besök och kul filmmaterial!
Varmt välkomna på återbesök, eller kanske på en av våra egna snusprovningar!

Idag riktar vi blicken österut och dyker ner i tobakens historia i Ryssland!

Vera: I Europa uppstod ju tobaksbruket efter att Columbus fört med sig grödor som tobak, potatis, tomat, kaffe och kakao från Sydamerika och Frankrikes drottning Katarina av Medici blivit förtjust i luktsnus. Hur och när nådde tobaken Ryssland?

Katarina: Det skedde under tsar Ivan den förskräckliges tid, det vill säga vid 1500-talets mitt. Då var det bland annat brittiska köpmän och kringresande kosacker som förde med sig tobaken till Ryssland och bruket av både rök- luktsnus spred sig. Därefter har inställningen till tobaksprodukterna varierat: den stora branden i Moskva 1634, som förstörde 5000 gårdar, ansågs ha uppstått på grund av rökning – varpå tsar Mikael I av Ryssland, den förste regenten från ätten Romanov, införde en rad förbud mot tobak. En rökare som togs på bar gärning kunde bestraffas med 60 spöslag mot hälarna och vid upprepade överträdelser kunde man få näsan avskuren. Peter den store legaliserade åter tobaken mot slutet av seklet – och utfärdade en ukas om att all ny bebyggelse skulle uppföras i sten, av brandsäkerhetsskäl. Katarina den stora, en hängiven luktsnusare, uppmuntrade tobaksproduktionen och under 1700-talet satte den inhemska industrin igång i Sankt Petersburg.

Vera: Vad snusar man idag i Ryssland?

Katarina: Snus är ingen jättehit i Ryssland idag även om det händer att folk drar fram en flaska luktsnus på fest. Under 1800-talet trängde pipan, cigarren och senare papyrosserna ut luktsnuset och med Första och Andra världskriget ökade rökningen enormt. Modernt munsnus har bitvis marknadsförts gentemot storrökare som ett sätt att sluta röka men aldrig slagit särskilt stort. Myndigheterna har också gjort ansatser att begränsa snusförsäljningen, även om det går att få tag på i de flesta större städerna i landet, ofta med enormt hög nikotinhalt. Ibland snubblar man också över en släkting till snuset: naswar eller nasvaj, tobaksblad som kan blandas med till exempel sesamolja, kardemumma, mynta eller torkad lime och läggs innanför läppen. Det importeras främst från grannländerna Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Vera: Vad är det vi har på oss?

Katarina: ett slags ryska folkdräkter som min mamma har sytt till mig, jag är ju halvryss. Klänningen kallas sarafan och huvudbonaden kokosjnik!

FYRA SNABBA FRÅGOR TILL VERA

Vera! Nu har ju du jobbat på museet sedan i maj.
Vilken är den märkligaste fråga du har fått av en besökare hittills?

Oj! Svårt... Det kommer in massor av människor varje dag med en massvis av intressanta frågor. Några aningen knäppare än andra! Men alltid roliga och spännande. Den märkligaste frågan jag fått, och faktiskt ofta får, är om snus är medicin. Även om Katarina av Medici använde det som "medicin" mot sin migrän och att det sågs som en form av universalmedicin under 1500-talet, så klassas det ju såklart inte som det idag!

Vilket är ditt favoritrum att visa när du guidar?

1800-talsrummet! Utan att blinka! I ett tidigare blogginlägg har jag nämnt min kanske något maniska besatthet av dosor. Att föregångaren till våran nu tråkiga plastdosa, var grann och individuell! Dosan skulle säga något! Och man la stor vikt och tid vid den. Dosor formade som hundar och biblar. Dosor av mässing och dosor med kombinationslås. You name it! Vårt 1800-talsrum är fyllt med unika och roliga dosor. Dem älskar jag att visa. Och jag har uppfattningen att folk även älskar att se dem.

Berätta något du lärt dig om tändstickor som du inte kände till innan!

Att solstickspojken är inspirerad av Tummelisa! Einar Nerman, konstnären bakom Solstickan, använde en illustration han tidigare gjort av Tummelisa och som hans son Tom hade stått modell för. Så blev Tom och Tummelisa till solstickspojken!

Dessutom att få inblick i det gedigna arbete som Solstickan och Stiftelsen Solstickan utfört och fortfarande utför. Att solstickan i sin grund var och är ett projekt som bygger på välgörenhet och goda insatser i samhället - stora som små. Det inspirerar mig.

Vilken av alla doftaromer vi har på museet och som används för att smaksätta livsmedel, däribland tobak, gillar du bäst?

Kaffe! Vanilj! Rom! Whiskey! Ah! Jag kan inte bestämma mig. Jag älskar dofter, och att få möjligheten att kombinera dem är så roligt. Men om jag måste välja en... kardemumma. Kardemumma funkar till allt.

FYRA SNABBA FRÅGOR TILL KATARINA


Katarina, du började på museet i mars 2021. Hur och varför hittade du hit?
Jag har jobbat som journalist och översättare det senaste året och var lite trött på allt ensamarbete hemma vid datorn. En kompis fick syn på en annons som guide och provningsledare på detta mysiga museum och tipsade mig direkt. Jag skickade in min ansökan samma kväll och blev kallad på intervju innan frukostteet var färdigt morgonen efter!

Vilket är ditt favoritföremål på museet?
Det är omöjligt att välja bara ett! Jag gillar våra Toby Jugs – porslinskannor i form av jovialiska suputer av god rondör med snuset i högsta hugg. Men också ett antal dosor ur samlingarna: de sirliga dosorna i rokokostil med voluter och rocailler, de gustavianska dosorna med kungaporträtt, snusdosorna i form av ägarens favorithund och så dosorna vars utformning skvallrar om vad ägaren arbetar med – prästens bibelformade dosa, skomakarens i form av en sko, snickarens i form av en hyvel.

Vem, av alla de historiska personer som berörs här, är din favorit och varför?
Den dosa Axel von Fersen gav till sin kusin finns på museet, och hans liv är ju onekligen rafflande: greve, riksmarskalk, diplomat och drottning Marie Antoinettes gunstling. Inblandningen i att rädda den franska kungafamiljen, deltagandet i det amerikanska frihetskriget och så slutligen lynchningen av honom själv i Gamla stan.

Om du får vara i ett rum på museet vilket och varför?
Den soliga verandan där vi odlar mor Alidas tobaksfrön!

Vilka är egentligen Snus- och Tändsticksmuseums besökare? Nu när vi har hållit öppet i en månad visar det sig att det är en blandad skara: samlare av tändsticksaskar, glada snusare, utländska besökare som vill lära sig mer om skandinaviska traditioner, personer som med nostalgi minns när stora delar av södra Sverige ännu var fulla av tobaksodlingar, en ung och stolt ättling till Johan Adolf Boman (Generalsnusets upphovsmakare) och en långväga familj från Aruba, till exempel!
Härom veckan fick vi dessutom ett par ovanligt stiliga herrar på visit: medlemmar i sällskapet Gustafs Skål, som intresserar sig för den gustavianska epoken och vid utvalda tillfällen klär och för sig därefter. Tur då att vi råkar ha greve Axel von Fersens privata snusdosa i samlingarna! Luktsnuset var en självklar del av Europas hovliv under 1700-talet och stiligt skulle det förvaras också, i utsirade dosor, inte sällan förgyllda och med kungaporträtt på.
Våra gustavianska gäster passade dessutom på att visa upp hur det gick till när man enligt konstens alla regler skulle bjuda någon på snus!