Hoppa till innehåll

Katarina

Museiassistent

Fem snabba med Mjölbypartiet

Mjölbypartiet framför Mjölbypotäten i rondellen där riksvägarna 32 och 50 samt Svarvargatan och Brahegatan möts.
Foto: Mjölbypartiet.


Då och då rasslar det till i museets inkorg och vi får in frågor om karduser, snusflaskor och tändsticksasksmotiv – och begreppet "att ta en pelikan". Denna återkommande fråga ledde oss till Mjölbypartiet: gänget som utarbetat pelikantekniken, värnar snuset, ogillar Katrineholm och beskyddar King Edward-potatisen som pryder rondellen vid infarten till Viringe i Mjölby. Vi slängde iväg ett par frågor till Mjölbypartiets meme- och contentexpert Bävern!

Katarina: Vi på museet känner ju till er i Mjölbypartiet eftersom vi får in hel del frågor om vad "att ta en pelikan" innebär. Kan ni berätta lite om denna teknik och hur ni uppfann den?


Bävern: Att ta en pelikan, alternativt att göra pelikanen, innebär att en snus placeras ut i varje ”hörn” av läpparna – vänster upp, höger upp, vänster ner och höger ner. Vanligtvis används portionssnus för detta, men löspelikaner är givetvis också godkända (och eftersträvansvärda). Snusmetoden har fått sitt namn från det näbbliknande utseende som de fyra prillorna tillsammans resulterar i hos snusaren. Det var vår partiordförande som kom på metodiken medan han låg halvdäckad i ett traktordäck efter ett dussin långhylsor. Tack vare denna innovation kallas han också just Pelikanen sedan dess.


Vilket snus är mest populärt i Mjölby?


Enligt våra erfarenheter och propagandaavdelning är Ettan lös det tveklöst mest populära snuset i Mjölat. Mjölbyborna snusar med stolthet och tradition!

...och i Katrineholm?


Enligt samma propagandaavdelning är LYFT det populäraste "snuset" i Katrineholm. Det sägs även att ingen i hela Katrineholm kan öppna en flasköl med en snusdosa. Skamligt.


Hur mår Mjölbypotatisen?


Den heliga Mjölbypotäten, om vi får be, mår alldeles förträffligt. Varje dag vallfärdar människor till den för att hedra, tillbe och söka vägledning i sina liv. Ni har väl också gjort det hoppas vi?


Vilken är er bästa låt att snusa till?


Det finns många bra låtar att snusa till! Klassiker som Eddie Meduzas "Reaktorn läck i Barsebäck" och Lifvens ”Mjölkebil" blandas med fördel med modernare dängor, inte minst vår egna dunderhit ”Vi Bjur”.


Vi tackar Bävern och Mjölbypartiet för detta och river omedelbart iväg mot den heliga Mjölbypotäten!

Katarina Museiassistent

Ryssland och tobaken

Idag riktar vi blicken österut och dyker ner i tobakens historia i Ryssland!


Vera: I Europa uppstod ju tobaksbruket efter att Columbus fört med sig grödor som tobak, potatis, tomat, kaffe och kakao från Sydamerika och Frankrikes drottning Katarina av Medici blivit förtjust i luktsnus. Hur och när nådde tobaken Ryssland?

Katarina: Det skedde under tsar Ivan den förskräckliges tid, det vill säga vid 1500-talets mitt. Då var det bland annat brittiska köpmän och kringresande kosacker som förde med sig tobaken till Ryssland och bruket av både rök- luktsnus spred sig. Därefter har inställningen till tobaksprodukterna varierat: den stora branden i Moskva 1634, som förstörde 5000 gårdar, ansågs ha uppstått på grund av rökning – varpå tsar Mikael I av Ryssland, den förste regenten från ätten Romanov, införde en rad förbud mot tobak. En rökare som togs på bar gärning kunde bestraffas med 60 spöslag mot hälarna och vid upprepade överträdelser kunde man få näsan avskuren. Peter den store legaliserade åter tobaken mot slutet av seklet – och utfärdade en ukas om att all ny bebyggelse skulle uppföras i sten, av brandsäkerhetsskäl. Katarina den stora, en hängiven luktsnusare, uppmuntrade tobaksproduktionen och under 1700-talet satte den inhemska industrin igång i Sankt Petersburg.


Vera: Vad snusar man idag i Ryssland?

Katarina: Snus är ingen jättehit i Ryssland idag även om det händer att folk drar fram en flaska luktsnus på fest. Under 1800-talet trängde pipan, cigarren och senare papyrosserna ut luktsnuset och med Första och Andra världskriget ökade rökningen enormt. Modernt munsnus har bitvis marknadsförts gentemot storrökare som ett sätt att sluta röka men aldrig slagit särskilt stort. Myndigheterna har också gjort ansatser att begränsa snusförsäljningen, även om det går att få tag på i de flesta större städerna i landet, ofta med enormt hög nikotinhalt. Ibland snubblar man också över en släkting till snuset: naswar eller nasvaj, tobaksblad som kan blandas med till exempel sesamolja, kardemumma, mynta eller torkad lime och läggs innanför läppen. Det importeras främst från grannländerna Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Vera: Vad är det vi har på oss?

Katarina: ett slags ryska folkdräkter som min mamma har sytt till mig, jag är ju halvryss. Klänningen kallas sarafan och huvudbonaden kokosjnik!

Katarina Museiassistent

Ett par snabba frågor till personalen

FYRA SNABBA FRÅGOR TILL VERA

Vera! Nu har ju du jobbat på museet sedan i maj.
Vilken är den märkligaste fråga du har fått av en besökare hittills?
Oj! Svårt... Det kommer in massor av människor varje dag med en massvis av intressanta frågor. Några aningen knäppare än andra! Men alltid roliga och spännande. Den märkligaste frågan jag fått, och faktiskt ofta får, är om snus är medicin. Även om Katarina av Medici använde det som "medicin" mot sin migrän och att det sågs som en form av universalmedicin under 1500-talet, så klassas det ju såklart inte som det idag!

Vilket är ditt favoritrum att visa när du guidar?
1800-talsrummet! Utan att blinka! I ett tidigare blogginlägg har jag nämnt min kanske något maniska besatthet av dosor. Att föregångaren till våran nu tråkiga plastdosa, var grann och individuell! Dosan skulle säga något! Och man la stor vikt och tid vid den. Dosor formade som hundar och biblar. Dosor av mässing och dosor med kombinationslås. You name it! Vårt 1800-talsrum är fyllt med unika och roliga dosor. Dem älskar jag att visa. Och jag har uppfattningen att folk även älskar att se dem.

Berätta något du lärt dig om tändstickor som du inte kände till innan!
Att solstickspojken är inspirerad av Tummelisa! Einar Nerman, konstnären bakom Solstickan, använde en illustration han tidigare gjort av Tummelisa och som hans son Tom hade stått modell för. Så blev Tom och Tummelisa till solstickspojken!
Dessutom att få inblick i det gedigna arbete som Solstickan och Stiftelsen Solstickan utfört och fortfarande utför. Att solstickan i sin grund var och är ett projekt som bygger på välgörenhet och goda insatser i samhället - stora som små. Det inspirerar mig.

Vilken av alla doftaromer vi har på museet och som används för att smaksätta livsmedel, däribland tobak, gillar du bäst?
Kaffe! Vanilj! Rom! Whiskey! Ah! Jag kan inte bestämma mig. Jag älskar dofter, och att få möjligheten att kombinera dem är så roligt. Men om jag måste välja en... kardemumma. Kardemumma funkar till allt.


FYRA SNABBA FRÅGOR TILL KATARINA


Katarina, du började på museet i mars 2021. Hur och varför hittade du hit?
Jag har jobbat som journalist och översättare det senaste året och var lite trött på allt ensamarbete hemma vid datorn. En kompis fick syn på en annons som guide och provningsledare på detta mysiga museum och tipsade mig direkt. Jag skickade in min ansökan samma kväll och blev kallad på intervju innan frukostteet var färdigt morgonen efter!

Vilket är ditt favoritföremål på museet?
Det är omöjligt att välja bara ett! Jag gillar våra Toby Jugs – porslinskannor i form av jovialiska suputer av god rondör med snuset i högsta hugg. Men också ett antal dosor ur samlingarna: de sirliga dosorna i rokokostil med voluter och rocailler, de gustavianska dosorna med kungaporträtt, snusdosorna i form av ägarens favorithund och så dosorna vars utformning skvallrar om vad ägaren arbetar med – prästens bibelformade dosa, skomakarens i form av en sko, snickarens i form av en hyvel.

Vem, av alla de historiska personer som berörs här, är din favorit och varför?
Den dosa Axel von Fersen gav till sin syster finns på museet, och hans liv är ju onekligen rafflande: greve, riksmarskalk, diplomat och drottning Marie Antoinettes gunstling. Inblandningen i att rädda den franska kungafamiljen, deltagandet i det amerikanska frihetskriget och så slutligen lynchningen av honom själv i Gamla stan.

Om du får vara i ett rum på museet vilket och varför?
Den soliga verandan där vi odlar mor Alidas tobaksfrön!

Katarina Museiassistent

Celebert besök på museet

Vilka är egentligen Snus- och Tändsticksmuseums besökare? Nu när vi har hållit öppet i en månad visar det sig att det är en blandad skara: samlare av tändsticksaskar, glada snusare, utländska besökare som vill lära sig mer om skandinaviska traditioner, personer som med nostalgi minns när stora delar av södra Sverige ännu var fulla av tobaksodlingar, en ung och stolt ättling till Johan Adolf Boman (Generalsnusets upphovsmakare) och en långväga familj från Aruba, till exempel!
Härom veckan fick vi dessutom ett par ovanligt stiliga herrar på visit: medlemmar i sällskapet Gustafs Skål, som intresserar sig för den gustavianska epoken och vid utvalda tillfällen klär och för sig därefter. Tur då att vi råkar ha greve Axel von Fersens privata snusdosa i samlingarna! Luktsnuset var en självklar del av Europas hovliv under 1700-talet och stiligt skulle det förvaras också, i utsirade dosor, inte sällan förgyllda och med kungaporträtt på.
Våra gustavianska gäster passade dessutom på att visa upp hur det gick till när man enligt konstens alla regler skulle bjuda någon på snus!

Katarina Museiassistent

Vår på Snus- och Tändsticksmuseum!

Vår på Snus- ochTändsticksmuseum

En ruggig novemberkväll 2020 dök en ovanligt trevlig jobbannons upp: Snus- och Tändsticksmuseum på Skansen sökte nya provningsguider. Som hittat! Det tog ett tag innan museet så smått kunde börja tänka på att öppna upp igen, men i takt med att våren gjorde intåg blev turerna till det tjusiga huset strax innanför entrégrindarna fler. Och i väntan på att få välkomna våra besökare har vi påtat i tobaksodlingarna och samlat på oss en god dos historia och kuriosa. Visste ni till exempel att det var den franska drottningen Katarina av Medici som på 1560-talet gjorde luktsnuset till en trend i hela Europa? Och kände ni till att 1800-talets snusdosor gärna var hundformade och i trä?
Välkomna tillbaka till bloggen från Sveriges kanske mysigaste museum!

Katarina Museiassistent