För några veckor sedan kom en besökare in med en familjeklenod och en fråga - kan det vara en snusdosa? Dosan i fråga såg ut att vara i tenn, var tredelad, saknade stämpel, men hade däremot en spegel i sig.
Besökaren var inte säker på sin sak då det rådde tudelade uppfattningar hemma - någon sa att det troligtvis endast var en vanlig spegeldosa trots att familjehistorien sa att släktingen för två generationer sedan hade haft sitt snus i den. Så kan det vara en snusdosa?
Besökarens dosa
Min spontana reaktion var Ja, det är det! På museet visas minst två dosor med spegel i som vi vet varit ämnade för snusning. Men, besökarens dosa liknade inte dessa på pricken. Så trots att känslan var ja, med tanke på dosorna i vår samling och besökarens hsitoria bakom sin dosa ville jag gräva lite mer på djupet. Efter eftersökningar i vårt bibliotek, i samlingen och i arkiv stötte jag tillslut på en som var snarlik den som besökaren kommit med som var identifierad som snusdosa.
Denna dosa var i tenn, uppdelad i tre på precis samma sätt som besökarens, med ett liknande orange stycke runt spegeln. Denna dosa fanns det dock inte heller så pass mcyket information om, förutom att den är tillverkad med gjutningsteknik, har Svea- och Götalands vapen graverat på ena locket och tilldelats brukningsorten Sverige Västergötland, Västra Götaland och Skaraborg. Men likheten är tillräcklig för att besökarens kan klassas som snusdosa - och om hens farfar sägs ha använt den som en snusdosa, ja då är det ju det!
Tillskriven snusdosa, liknande besökarens. Foto: Västergötlands museum.
Under letandet av likande dosor stötte jag på många fler dosor med speglar som blivit tillskrivna som snusdosor. Vissa var lika enkla som de två som lyfts fram, andra var mycket mer grandiosa. Men en välutsmyckad snusdosa, det är inte första gången vi stöter på. Bland de snusdosor med speglar som jag nu dock bekantade mig med var det några som var mer spännande än de andra. Här är två av de: 
Kalenderdosa - Foto: Örebro läns museum
Stockholmsdosan - foto: Bohusläns museum
Kalenderdosan
Den övre dosan är en kalenderdosa i mässing. På dosans respektive utsidor är följande graverat: "Runstafwen förswenskad 1787 4/1" samt runstavar för januari t.o.m. juni. Andra sidan: "En beständig almanach C: Norman", samt runstavar för juli t.om. december, allt i upphöjd relief. Tillverkad: 1787
Mässingsdosor med kalenderar lanserades på 1770-talet i Serige av krongjutaren Carl Norman vid Bjurfors bruk, idén togs sedan upp av Skultuna (gjuteri grundat 1607 och ständiga hovleverantörer). Kalenderdosorna fortsatte att tillverkas en bit in på 1900-talet, och till dosorna kom i regel en instruktion för hur de lästes.
Stockholmsdosan
Den undre är en dosa vars motiv gjorde att den ibland kallades för 'Stockholmsdosan'. Motivet avbildar Stockholms slott, Tyska kyrkans och Storkyrkans torn. I förgrunden står Gustav Adolfs torg med Gustav II Adolfs staty, och allra längst fram vandrande gestalter. Dosan är i mässing och är tillverkad av Skultuna, troligtvis mellan 1840-1850.
Efter denna neddykning i snusdosor med spegel börjar tankarna kring varför en hade en spegel i sin snusdosa. Var den till för fåfängan eller för de snusfyllda tänderna? Med tanke på att första portionssnuset inte kom förens på 1970-talet skulle jag nog tro att det andra alternativet är det som lutar mest mot sanning, även ifall de båda går hand i hand. Spegeln i ens snusdosa hade troligtvis en väldigt praktisk roll mer än i att spegla sig, utan en kunde se vart det malda och blöta snuset satt sig som mest efter bruket. Vilken befrielse både för sig själv och andra när en kunde rengöra gliporna från den bruna tobaken.
Foto: P W Hägers fotosamling
Det är så roligt att ta reda på saker åt våra besökare och leta efter nichade saker i historien, och än mer roligt att få dela det här på bloggen, och att få göra det i mitt första inlägg.
Trevligt veckoslut önskar den allt mer varmare i kläderna, museets nya museiassstent, Emelie Conrad.
