Det är väl inget märkvärdigt med tjejer i beredningen!

År 1978 är beredningen i Tobaksbolagets snusfabrik i Göteborg en helt mansdominerad avdelning – fram tills att 23-åriga Alli Sahrio kommer dit.
Som avdelningens första kvinna blir hon intervjuad i personaltidningen, där hon berättar att arbetet inte är ett dugg tyngre i jämförelse med andra avdelningar på fabriken.
Detta var början på en utveckling, där man ville bryta könssegregeringen på de olika avdelningarna. Fler kvinnor skulle in på beredningen och fler män in på snuspackningen. Läs miniintervjun nedan!
Johanna Museikoordinator

"jag gick ut till skogen för att snusa och eventuellt dö"

Härom veckan publicerade vi ett gäng snusrelaterade lästips – och bad er skicka in era egna favoriter. Ni var många som föreslog Mikael Yvesands Häng City (2022) om en sällsam Luleåsommar med skogshäng, snussnattande, konstiga gubbar och ödsliga hus så vi hörde av oss till honom med ett gäng frågor – om snus och Luleå!


Foto: Viktor Gårdsäter

Hallå Mikael! Vi på museet, liksom många av våra besökare, har läst och uppskattat din bok Häng City och vill gärna tipsa andra om den. Det förekommer ju en och annan snus i den så vi vill också passa på att ställa några snusrelaterade frågor till dig!

Berätta om en minnesvärd snusstund från din uppväxt!

Hmm. Jag minns första gången jag snusade. Jag hittade en dosa Ettan lös på gatan i mitt kvarter och hade fått för mig att tobak var ungefär som heroin, men var ändå mycket nyfiken, så jag gick ut till skogen för att snusa och eventuellt dö. Jag tog en och hade den inne i kanske en halv minut och inväntade sen nåt slags ayahuascarus/interdimensionell upplevelse/hastig död, men inget hände. Minns det som mycket förvirrande. En annan gång blev jag bjuden på en lössnus som i själva verket var blomjord. Vi snusade alltid lössnus på 90-talet av nån anledning. Ibland snodde vi portionssnusar av min kompis farsa och klippte upp de individuella portionerna för att kunna utvinna lössnus.

Vilket är det mest populära snuset i Luleå?

Det här borde jag förstås kunna, i egenskap av folklivsforskare inom snus samt Luleå, men vet tyvärr inte på rak arm. Kanske Grov eller General eller nåt sånt helt enkelt? Bland mig och mina vänner var Röda lacket och Göteborgs prima fint populära för de var enkla att baka för en oerfaren dumbom. Man kunde studsa prillorna mot golvet och fånga dem intakta.

Och vilket ansågs töntigast när du växte upp?

Vet inte om nåt snus ansågs töntigt. De "töntiga" snusen kom lite senare, typ Catch lakrits (saknar fortfarande de stora Catch lakrits som inte var white). Däremot minns jag att det fanns många konstiga snus. Probe whiskey och nåt som hette typ Wild river, eller nåt liknande, som man kunde äta. Eller jag vet inte om man "kunde", men vi brukade äta det, tyvärr.

Och något vi gissar att alla dina läsare undrar över: är snussnattarhistorierna självupplevda och i så fall – åkte ni någonsin fast?

Ja, dessvärre helt sanna. Vi brukade snatta snus både direkt från snuskylen (vilket var jävligt svårt) och genom att länsa gubbars jeans i sporthallen (otroligt enkelt). Ifall du var snusande man eller ICA-handlare i Luleå nån gång mellan ca 1998-2001 vore det inte mer än rätt än att ni fakturerar mig hutlösa belopp.

Katarina Museiassistent och museivärd

Sommarläsning

Nu i semestertider är tipsen på sommarläsning många – och vi förstår att ni har längtat efter en must read-lista också från oss på Snus- och Tändsticksmuseum!

Här kommer personalens snus- och tändsticksrelaterade läsfavoriter!

Snus! Historia, märken, tillverkning & konsten att snusa

av Mats Jonsson

Först ut har vi detta standardverk som inleds med en gedigen tobakshistorik. Denna följs av en guide till när och hur snuset smakar bäst och vilka sorter som passar till det slentrianmässiga mängdsnusandet, frukosten, lunchen eller aw-ölen. Jonsson är också något av en snusets Magdalena Ribbing och kommer med lite vett och etikett: man spottar inte snus i naturen – det tar tid för påsen att brytas ner, och vi skräpar inte ner på trottoarer, kaffefat eller bord - otrevligt för dem som får handskas med det. Och inget snus i toan! Boken rundas av med en mastig genomgång av över tvåhundra snussorter som Jonsson smakat, bedömt och betygsatt enligt finsmakarkonstens alla regler. Så här har Jonsson exempelvis bedömt General Classic Portion, som får 91 av 100 i betyg: “Pigg härlig doft av bergamott, citrus, te och svartpeppar. Snabb utfällning av kryddpepprig smak med citrusinslag som vilar mot stilig och stadig tobaksgrund. Ett stilprov.” Perfekt att ha med till sommarens grillfester med tillhörande snusprovningar!

Snuskungen – Ljunglöfs Ettan och det svenska snuset

av Peter Feurst, Patrik Hildingsson, Inga Junhem

Förra året fyllde Ljunglöfs snus Ettan tvåhundra år – och det firade museet med en ny basutställning om tre generationer Ljunglöf i snusproduktionen liksom utveckling och uppfinningar under svenskt 1800-tal och tidigt 1900-tal. Ni möter förbättrade snusrecept, renar som betalning för snuskaggar, arbetarna i fabrikerna och snusets spår norrut, med utvandrarna till USA - och till och med till påven i Vatikanen. För er som inte hunnit besöka vår utställning ännu rekommenderar vi starkt denna matiga skapelse med rikt material om människorna och samhällsutvecklingen kring Ljunglöfs No 1 – inklusive uråldriga snusrecept och anekdoter om Ljunglöfarnas erkänt stora näsborrar!

Prisad Planta – Om tobakdsodling i Sverige 1724–1964

av Inga Junhem

Vilka har varit involverade i den svenska tobaksodlingen och hur gick det till? I Junhems trivsamma översiktsverk lär vi oss om Harkalas (när sista plantan skördas), Carl von Linnés Alingsåsbesök, den på museet så berömda Alidatobaken, grundskaper om plantan själv, den en gång så omfattande snusodlingen i Stockholm – och så lite snushumor!

Gubbhyllan

av: Anders Fogelström, Arne Biörnstad

“För generationer av Stockholmare har Gubbhyllan blivit ett känt begrepp. Sitt namn har den – liksom det traditionsrika Flustret i Uppsala – fått efter den stora öppna verandan i övre våningen, där främst en äldre publik fann trevnad och nöje att vid ett glas blicka ut över det glada och färgrika folklivet i Hasselbackens uteservering.” Så inleds denna nätta skrift där en historik tecknas över det ljuvliga huset Gubbhyllan, där Snus- och Tändsticksmuseum finns inrymt. Folklivsbeskrivningar, teckningar av 1800-talets verandabesökare i höghatt, fotografier av studentmottagningar från 1908 – och ett gäng smakprover på sådant som serverats förr. Vad sägs om abborrar med sparris och champagne och arraks- och romtoddy? Eller för den delen restriktionsmataen som under 30- och 40-talen måste beställas för att spritservering skulle få ske som i Gubbhyllans tappning blev “Gubbtallrik”, en snäcka med någon gratin i”. “Det är ju klart att den vandrade några gånger på en dag”, berättar ett samtida vittne. Ja ni hör ju, en pärla till sommarläsning!

Här kommer brandbilen

av: Arne Norlin, Jonas Burman

Ett lästips för de minsta! Brandbilar och andra fordon är ju inte sällan ett stort intresse för de yngsta generationerna, och brandsäkerhet är nyttigt för allra åldrar! Uppe i vår tändsticksavdelning på plan tre finns en myshörna med lättlästa, färgstarka och bildande böcker att bläddra i! I Burmans och Norlins flott illustrerade bok lär vi oss om allt ifrån hur en brandbil fungerar till hur en utryckning går till. Rafflande läsning!

Ivar Kreuger

av: Lars-Erik Thunholm

Många har kusliga kriminalromaner, kittlande mystik och biografier som favoriter till sommarläsningen. Från museets sida kan vi tipsa om den gåtfulla historien om Ivar Kreuger. Här en heltäckande biografi om entreprenören som kom att kallas Tändstickskungen och hans livsbana. Framgångar, mysterier, finanskrascher och ett tragiskt slut.

De tände en eld – Svensk tändsticksindustri 1836–1996

Av: Walter Loewe, Arne Jansson, Carl Magnus Rosell

Tändstickstillverkningen har präglat, och präglar än idag, en del svenska städer. Säkerhetständstickan är exempelvis en svensk uppfinning! På museet märker vi av det stora intresset för gamla tiders färgsprakande etiketter, varav ett stort urval finns att hitta i detta maffiga verk, ihop med eldens och tändstickans historia liksom en rejäl förteckning över landets tändsticksfabrikörer!

Snus

av: Bengt Sändh

En av museets husgudar är förstås Bengt Sändh, den mångsidige allkonstnären känd för sina livsgärningar inom bland annat snus och snuskvisor. “Rullan går” är en favoritlåt hos åtminstone en i museipersonalen, och Bengt Sändhs egen snusdosa med devisen “Snus och mus är mitt förtjus – kaffe och pitt är gummans” finns på ett väl valt ställe i snusdosesamlingarna. Denna nätta bok brukar vara lätt att klicka hem online och även den ger goda tips och råd och kunskap om tobakens historia, varvat med trevliga visor och anekdoter. Midsommar är förbi men det går alltid att hitta en anledning till att återvända till Bengt Sändhs fynd ur det svenska folkdjupets visskatt, så varför inte vid nästa middagsinbjudan drämma till med:

Hwad är som eldar får känsla opp? Jo snus.

Hwad twingar tanken i full galopp? Jo snus.

Du fåfängt letar efter den rätta kosan,

Om du ej söker den uti dosan.

Ty snus gör själen i allting så upprymd och ljus.

(Ur Wisa om snuset, citerad hos Bengt Sändh)

Vi önskar er trevlig läsning!

#boktips #sommarläsning #snusochtändsticksmuseum

Katarina Museiassistent och museivärd

En nyckel till historiens skattkammare

Möt vår nya antikvarie, Charlotta Dahlén

Charlotta Dahlén började jobba i föremålsmagasinet som antikvarie tidigare detta år, och nu får även ni chansen att lära känna henne bättre i denna intervju. Charlotta, som är 32 år gammal och kommer från Stockholm, har alltid varit intresserad av kultur och historia, och berättar att det intresset föddes redan under barndomen, där helgnöjena med hennes familj ofta innehöll olika museibesök runt om i landet.

"Intresset för kultur ledde mig till en kulturvetenskaplig utbildning och en masterexamen i etnologi med kulturhistorisk inriktning från Stockholms universitet. År 2016 började jag arbeta som antikvarie och senare även museipedagog på Sörmlands museum, innan jag i februari 2023 hittade till min nuvarande tjänst och till det fantastiska gänget på Snus- och Tändsticksmuseum" - säger Charlotta.

Som antikvarie ansvarar Charlotta för att förvalta och tillgängliggöra Swedish Match samling med tobaksrelaterade föremål. Det kan bland annat handla om att registrera föremål och fotografier och göra dessa synliga både på fysiska platser och i digitala kanaler.

"Jag arbetar också i nära samarbete med Snus- och Tändsticksmuseums publika verksamhet. Till exempel i utställningsprojekt och som guide." berättar hon.

Vi undrar ⁃ vad är mest spännande med våra samlingar?

"Det är en varierande samling som innehåller allt ifrån stora tunga maskiner till pyttesmå dosor, tändstickor och etiketter. Mest spännande är nog föremålen och fotografierna kopplade till snus. Tobakshistoria och tobaksprodukter finns ju världen över, men snuset som vi känner det idag och dess historia är unikt för Sverige." - Charlotta

Har du redan fått något favoritobjekt?

Det finns många spännande och annorlunda föremål i samlingen. En favorit är denna snus-inspirerade lampa:

Ett av Charlottas favoritföremål ur samlingarna - en cylinderformad lampa som ser ut som en stapel snusdosor.

Jobbet på museet - Hur ser du på möjligheten att vara på plats ibland? Vad kan det tillföra?

"Det är en stor fördel att få möjlighet att jobba i nära samarbete med museet. Museet är den plats där föremålen i samlingen kan sättas i en tydlig kontext, både fysisk och digitalt. Att vara på plats och arbeta i museet är även ett bra sätt för mig att lära mig mer om snus- och tändstickshistoria från kunniga personer, både museets anställda och museibesökare." säger hon.

Vi undrar även varför Charlotta tycker att det är av betydelse att förvalta vårt förflutna och hur detta ska göras på bästa sätt.

"Det finns såklart många anledningar till att det är viktigt, en anledning är att kunskap och förståelse för det förflutna ger oss människor möjlighet att bättre förstå vår samtid. En del i detta arbete är såklart att ta hand om de historiska föremålen så att de klarar sig för framtida generationer, men minst lika viktigt är också att en intresserad allmänheten kan uppleva det kulturhistoriska material som finns bevarade hos museum, arkiv och andra kulturaktörer. Att värna om dessa institutioner blir därför extra viktigt."

Intervju av Emelie Conrad med Charlotta Dalén

#antikvarie #samlingar #museisamling #snusochtändsticksmuseum #arkiv

Emelie Museiassistent och museivärd

Från luktsnus till portion - Kvinnohistoriska lyfter fram föremål från arkivet


En snusdosa från 1700talet är först ut i Stockholms Kvinnohistoriska nya föremålsfilms-projekt.


Vi är otroligt glada att tre föremål från just vår samling är först ut i Stockholm Kvinnohistoriskas nya satsning Kvinnans Sak! I det tre minuter långa filmklippet långa filmen tar Johanna Tengblad, vår Museikoordinator, med tittaren på en resa som lyfter berättelser om kvinnor kopplade till snusets historia.


Luktsnusdosan från slutet av 1700-talet är så mycket mer än ett vackert föremål. Den kan berätta för oss om en kvinnas liv och hennes relation till snus. Dosan tillhörde Charlotta Fredrika von Fersen och var en gåva från hennes kusin, Axel von Fersen. Men vad är det som gör dosan så speciell?
Förutom att vara tillverkad av den skickliga silversmeden Friedrich Fyrwald, vars dosor ansågs vara bland de finaste i Sverige under den gustavianska perioden, så speglar även dosan en berättelse om kvinnors förhållande till snus under den här tiden.


Genom dessa föremålsfilmer, som Kvinnohistoriska tar fram i samarbete med sina medlemsorganisationer, uppmärksammas museiföremål vilka ger ett smakprov på några av alla de berättelser kopplade till kvinnors liv som döljer sig i museisamlingarna.


Se filmen här!

Snusdosa från slutet av 1700-talet i 20 karat guld med orientaliska pärlor och motiv kopplade till grekisk mytologi som tillhört Charlotta Fredrika von Fersen (1756-1810).

Ivar - musikalen: vi möter två bakom musikalen om sveriges egna Tändstickskung

"Ivar - Musikalen är en nyskriven musikal om Ivar Kreuger - tändstickskungen från Kalmar. Berättelsen om den karismatiska miljardären som förtrollade en hel värld. Om hans mytomspunna liv, passionerade kärleksaffärer och dramatiska död. En historia som aldrig slutar att fascinera."

Inräknat med genrepen så har över 4000 besökare sett Ivar - Musikalen som hade premiär den 16 september förra året. Det är en magisk berättelse vilken förde Ivar Kreuger in i ljuset igen.

Men Vem var Tändstickskungen? En vanlig civilingenjör och finansman? Ivar Kreuger, var mer än så, han var mannen bakom en multinationell industri- och finanskoncern, men även en orsaken bakom att många människors liv blev ruinerade i och med hans död vilken kom att framsaka den så kallade Kreugerkraschen.

Vi ville veta mer om musikalen om vår kära Krueger, vars historia såklart är så viktig för ett museum som oss, och räckte därför ut handen till en av skådespelarna i musikalen; Fanny Reje Franzén, och Michael Ländin, musikalens kompositör och produktionsledare. Och båda ställde gärna upp för intervju. Följ med och lär känna två av personerna bakom musikalen, få insikter kring hur Ivars liv målas upp i dans och musik, och hur intriger och mystik kring legenden kom fram i ljuset på scenen i Kalmar.

Intervju med Michael Ländin - upphovsman och kompositör till Ivar - Musikalen

Vill du berätta lite kort om musikalen?
Musikalen handlar om Ivar Kreuger, en av dåtidens rikaste män som föddes 1880 i Kalmar. Han var svensk företagsledare och finansman, känd som grundare av Kreugerkoncernen. Hans förmögenhet 1929 uppskattas till 1000 miljarder i dagens penningvärde. Det skulle i dag placerat honom mellan grundarna av Facebook och Google på Forbes lista av världens rikaste. Musikalen skildrar hans uppgång och fall.

Har var det att skriva musiken? Fanns det något speciellt ur Ivars liv som inspirerade? Du är inte bara kompositören bakom, utan även initiativtagare till musikalen. Hur kommer det sig att du ville skriva en musikal om Ivar?

Jag hade läst en bok om Ivar Kreuger och skrivit en ny låt ”Somnar Ensam” tillsammans Min vän och kollega Anders Lundquist för många år sedan. Han hade skrivit textraderna

”En gång var jag pojken ingen såg. Visste inte var min framtid låg

Nu är jag här, vid regnbågens slut med min skatt. Men du är där, jag somnar ensam varje natt”

Det slog mig när jag spelat och sjungit låten några gånger hur dessa rader passade in på Ivars liv så där och då var musikalidén född.

Ivars berättelse är storslagen, men slutar rätt tragiskt. Vilket spår har berättelsen fått i musikalen, vilken genre lutar den mest mot om du skulle behöva peka ut någon?

Vi ville att musikalen skulle vara som en Disneyfilm. Teater med sånger som samtidigt för berättelsen framåt. Man skulle skratta och gråta, känna glädje, sorg, romantik, förundran, chock och förfäran. Det är en historisk berättelse som är ganska glömd med drama, dans, musik och humor.

Har Ivars mytomspunna liv kunnat få mer klarhet i och med musikalen tror du?
Ja det tycker jag. Många har sagt att de nu förstod hela historien. Naturligtvis har vi haft konstnärlig frihet men att historien gick till ungefär som vi beskriver är inte helt fel. Kostym och scenografi har också fått höga betyg av alla recensioner. 7 av 10 i historisk riktighet skulle jag gissa totalt.

Vad tillför de musikaliska numren till pjäsen och berättandet av denna historia?
Musikalen är en känslomässig berg- och dalbana. Några exempel:

”Jag vill han kommer hem” sjunger Ivars far om Ivar när han inte tycker att Ivars bror klarar av att rädda tändsticksfabrikerna.

”Solsken” som handlar om tändsticksimperiets expansion är en glad låt i första akten som får folk att känna hopp inför framtiden.

”Vinnare” där Ivar och brodern Torsten trots motsättningar ändå arbetar tillsammans mot världsexpansion.

”Kan inte stanna här hos dig” där Ingeborg lämnar Ivar för att de aldrig är tillsammans längre på grund av alla resor

”Somnar ensam” En uppgiven och delvis psykiskt svag Ivar saknar sin livskamrat Ingeborg men även Greta Garbo.

Och avslutningsvis den episka ”En dag” där alla vännerna tar farväl av myten Ivar Kreuger.

Vad har varit roligast med projektet?
Att vara med från första början. Och se musikalen växa fram där alla gjort sin del. Fått se och känna succén som det ändå blev med bortåt 4000 teaterbesökare och fantastiska recensioner både i tidningar och av publik.

Musiken har nyligen släppts på Spotify, otroligt roligt tycker vi, hur känns det?
Jättekul! Vi släpper låtarna successivt och räknar med att till våren har släppt alla. En dröm vore att sätta upp musikalen i Stockholm men för det behövs en sponsor eller investerare. Vi får väl se vad framtiden har att erbjuda.

Intervju med Fanny Reje Franzén i rollen som Greta Garbo

Vill du berätta lite kort om musikalen?
Musikalen är en nyskriven musikal om Ivar Kreugers liv skriven och komposterad av Jonas…. och Michael Länden. Den berättar historian om Ivar Kreugers liv ur den fiktiva karaktären Stickans ögon. Stickan, som i produktionen spelades av Magnus Kviske, jobbar som förman på Fredriksdals tändsticksfabrik i Kalmar och för publiken genom historians upp och ned gångar med en egen personlig vinkel.

Hur berättas Ivar Kreugers historia i musikalen, vilka fler får man möta?
Musikalen berättar historien om Ivar Kreugers live från barnsben till skotten i Frankrike. Det är en berg och dalbana av historia, fyllt av glädje och segertoppar men också vemod och sorg.

Man får i musikalen följa historien genom att den återberättas av Stickan, en funktionell förman från en av tändstickas fabrikerna ägd av Kreugerfamiljen och det är genom honom som vi får se de andra karaktärerna ta plats på scen, samt viktiga tidpunkter spelas ut. Vi får se Ivar kreuger både som barn och som vuxen vilket skänker en mycket sympatisk blick på en karaktär som annars enbart kan ses i rollen som affärsman.

Vi möter även flera personer ur Kreugerfamiljen så som pappa Ernst Kreuger och lillebror Torsten Kreuger som innan Ivar tog över tändsticksfabriken innehöll rollen som fabrikör.

Vi möter Paul Toll och …. som är delaktiga kompanjoner i Ivars affärer. Samt får vi se Ivars livskamrat Ingeborg Hässler,

Och så fick jag äran att spela Greta Gustavsson, bättre känd som Greta Garbo.

Hur platsar Greta Garbo in i denna historia?
I musikalen tar Greta Garbo platsen av en nära vän till Ivar. Ivar tog roll som mecenat till Greta och gav henne kontakter till Mannekängskola och svensk filmindustri vilket hjälpte henne i början av sin karriär som skådespelare. I pjäsen så håller de platsen av två ensamvargar som känner igen sig i den andra, från vardag till karriären.

I musikalen spelar vi visserligen upp en kanske större vänskap än de faktiskt hade i verkligheten men han var med och gav start till Greta Garbos väg in i filmbranschen. Vi får chansen att se Greta från när hon precis börjat ta sig in i filmbranschen till hon står på toppen av sin egen karriär, en jätte i liknande storhet av sin industri som Ivar. Det här ger en intressant balans till deras vänskap.

Har Ivars mytomspunna liv kunnat få mer klarhet i och med musikalen tror du?
Frågan om mer klarhet har getts är svår. Jag tycker att vi gett en väldigt nyanserad bild av Ivar som människa. Många gånger då hans liv återberättas så har personen bakom en tydlig åsikt om han var en bra eller hemsk man. Men i den här musikalen fick han vara en mångsidig människa med både bra och dåliga sidor.

Inte heller var det föreställningen mål att svara på alla frågor som fanns om Ivars liv eller hans tragiska död. Vissa frågor är bättre att lämna öppna och låta publiken själv gå i väg med sin egen åsikt. Själv hoppas jag mest att pjäsen startade ett intresse hos publiken att själva söka ännu mer klarhet i frågan efter. Jag hoppas Nyfikenhet väcktes hos några av dem.

Vet du varför det just blev en musikal, och vad tillför de musikaliska numren till pjäsen och berättandet av denna historia?
Arbetet runt musikalen började i musiken. Det var Michael Ländin, kompisotör, som skrev musik och märkte att flera av verken tycktes passa in på Ivar Kreugers liv. Där i började idén att göra en musikal av de.

För mig är musikal ett fantastiskt verktyg för att berätta historier. När man jobbar med musikal som medium för att berätta än historia så säger man att man pratar tills känslorna är så stora att man måste sjunga dem och när sången inte längre räcker till då dansar man.


Vad har varit roligast med projektet?
Det här projektet har för mig varit en alldeles ny upplevelse. Jag har spelat musikal innan men det här var första gången som jag fick chansen att inte bara spela en verklig person men också få vara den första som gör rollen i den här historien. Det är något verkligen speciellt med att få jobba med nyskrivet material. Så mycket mer av arbetet blir en kollaboration av alla medlemmar i produktionen och som skådespelare får man verkligen sätta sin egen prägel på rollen.

Samtidigt så har man sådan respekt för att få spela en verklig person. Det har vart varsamt att få försöka att gestalta någon så mystiskt och fängslande som Greta Garbo. Och så har det varit för alla skådespelare. Att varsamt ta hand om dessa karaktärer som har varit verkliga människor med både det vackra och fula. Det är något fantastiskt och tragiskt med att få ta del och frammana en del av vår egna svenska historia.

När jag tackade jag till rollen hade jag ingen aning om vem Ivar Kreuger var eller kopplingarna till Kalmar. Det har varit mycket intressant att lära sig hur han och i utsträckning det tändstickas imperium som han byggde upp påverkat både min egna hemort men också Svenskhistoria i en mycket större utsträckning

Läs mer om musikalen här: https://ivar.life/all-posts/
Lyssna på musiken här: Ivar - musikalen på Spotify

Tack så mycket för att ni ville ställa upp på intervju - och tack för ni förde in Tändstickskungen in i ljuset igen.

Intervjuer av Emelie Conrad.

#IvarKreuger #ivarmusikalen #intervju #tändstickshistoria #musikal #ivar #ivar_musikalen #FannyRejeFranzén #MichaelLändin

Emelie Museiassistent och museivärd